lördag 28 februari 2009

Ny mobil.

Jag har ju länge behövt en ny mobil. Jag är inte så glad över det för jag tycker verkligen om den jag har. Jag har en Samsung nånting. Nu har jag köpt en Ericson nånting med 8,1 megapixel mm. Men jag tror att jag blev lurad av försäljaren. Jag sa en sak til honom som han sa inte stämde. Nu har jag kollat upp det och jag hade rätt. Men nu har jag ju skrivit under ett avtal med tele2. Hoppas att jag kan bryta det avtalet om jag ringer upp dem och säger att försäljaren lurade mig.
Jag hatar att jag är så impulsiv jag borde lyssna på min första instinkt och sticka ifrån såna där försäljare, men nej jag ska snällt stå och lyssna och sen gå på vad de säger. BLÄ för mig...

Stadsbesök igår.

Som sagt det var skitkul igår med fotograferingen.
Efteråt gick jag och Ann-Sofi hem till mig och kollade igenom bilderna. Sen åkte vi in till stan och Gröne Jägaren. Vi hade det jättekul. Det måste göras om.

När det var dags att åka hem ringde jag till Uffe så att han kunde möta mig i centrum. Jag brukar inte vara rädd när jag går hem, och inte igår heller. Jag bara fick en känsla av att det skulle vara skönt att få sällskap från T-banan. På T-banan hamnade jag brevid en kille som satt och stirrade på mig hela resan, då var jag glad att Uffe skulle möta mig för jag fick en olustig känsla av honom.
Tack älskling att du mötte mig. Puss puss

Sitter här vid datan och ska gå igenom alla bilder igen bara på kul...

ModellÅsa






Det här var tre bilder av 444. En del blev kanonbra och en del blev mindre bra. Jag kunde ju inte sluta prata under tiden. Så en del bilder ser man knäpp ut på. Men de flesta blev kanonbra.
Det var jättekul och det vill jag göra om. Hoppas att det blir snart igen.

fredag 27 februari 2009

En del vänner...

Hur kommer det sig att en del vänner man har bara suger ur all kraft ur en.
Det räcker med att prata eller träffa dessa vänner en liten stund så är man helt slut.
Jag hoppas att jag inte är en sån människa som suger musten ur mina vänner. Då ber jag om ursäkt, säg gärna till mig.
Ska det vara så svårt att prata utan att allt ska komma upp? Jag lyssnar gärna om det är nån som har problem och behöver prata, det är inte det. Men allt skitsnack som hela tiden kommer, det kan jag vara utan.
Visst tycker jag om att både lyssna på och skvallra lite själv, men det måste finnas gränser.
Eller har jag fel?

Igår och idag.

Jag blir galen på mitt modem. Det tar as lång tid att kolla vissa saker. En del saker går inte ens att öppna...

Igår fick jag sluta tidigt från jobbet, då passade jag på att fixa lite olika saker. Jag gick hem betalade vissa räkningar. Douglas sa häromdagen att han skulle göra en skylt på fritids, som han skulle sätta upp på vår dörr. INGA RÄKNINGAR TACK! Den skulle passa jättebra hos oss.
När jag fixat räkningarna åkte jag till Skärholmen och gick till banken där ordnade jag så att jag kan börja betala räkningar på nätet. Både billigare och enklare. Då behöver jag inte längre gå hem till Pernilla när sånt ska ske. Sen ordnade jag en tid för rådgivning på banken vad gäller mitt pensionspar. Jag har tre banker och tänkte nu flytta från en av bankerna till min första bank. Intressant va???

Efter banken gick jag till gymmet och körde en snabbis där. Jag gick bara 5 min på crossen, gick sen in och lyfte skrot ett tag för att sen kuta på bandet i 5 minuter. Efter gymmet la jag mig i solariet det var skönt, kändes som att det behövdes lite sol faktiskt.

Ikväll ska jag fotas av Yvonne. Det ska bli skitkul men jag är as nervös. Jag brukar bara vara bakom kameran inte framför och är jag framför brukar det bara bli en massa konstiga grimaser. Jag har sett några av Yvonnes bilder de är skitbra och modellerna blir kanonfina hoppas att jag också kan bli det.
Faktiskt för många år sedan blev jag erbjuden att åka till Italien som fotomodell men jag avböjde, dels för skolans skull och sen för att jag inte tycker att jag blir snygg på bild.
Men det blir nog jättebra.

Efter fotograferingen ska jag träffas Ann-Sofi igen. Det ska bli kul. Vi var bästisar när vi var små och tappade kontakten när vi var typ 20. Efter det har vi bara smsat när den andra har fyllt år. För 1 månad sen träffades vi igen hon, jag och 2 andra som vi umgicks med. Vi satt på fik i 3 timmar och sen fortsatte Ann-Sofi och jag till Gröne Jägaren och tog några öl. Efter det har vi verkligen hållt kontakten pratar på nåt sätt varje dag. Kul!

Nu ska jag göra mig i ordning för att gå till jobbet.
Kram

torsdag 26 februari 2009

Blandade tankar

Idag började jag att rensa i det bruna skåpet i Douglas rum. Shit vad skit man har. I det skåpet finns typ allt, foton, diplom, teckningar från barnen, ljus, min studentmössa, en massa andra både viktiga och inte viktiga papper och en massa tomma pärmar. Som sagt nästan bara skit. Jag orkade inte ta hand om allt ikväll, jag fick så ont i ryggen av att sitta på golvet. Tur att Douglas är borta så att allt kan ligga kvar på hans golv.
Jag vill verkligen bli av med skåpet nu, och brorsan vill bli av med skänken som finns till. Det är riktigt gamla möbler. Vi fick ärva farmors. Skåpet passade när vi bodde i vårt hus men inte nu längre.

Jag måste komma på nån bra lösning i vårt vardagsrum. Det är inte kul att bo så här trångt längre.

Jag är lite ledsen idag för jag har kommit på att jag inte kommer att kunna resa till Irland i april. Jag har inte råd helt enkelt. Fick ut en lön på 12000 den här månaden så den är typ slut redan nu. Tur att vi är två som får lön i den här familjen...

Sitter och funderar på om jag inte skulle ta och tända lite ljus, dra in tv:n i badrummet och lägga mig i ett varmt skönt bad. Jo, det ska jag göra Uffe glor ändå på hockey.
Simma lugnt...

onsdag 25 februari 2009

Less på det här

Nu är jag så jävla less på mitt huvud. Kunde jag så skulle jag hugga av det.
Jag har haft ont i mitt huvud nästan dagligen sen -hör och häpna 1996. Just nu känner jag att jag inte orkar mer. Jag har lagt ner MASSVIS av pengar hos kiropraktorer, naprapater och homeopater.
Det hjälper, men bara för stunden och jag har liksom inte råd med att gå dit ett par gånger i månaden längre..
Idag är en pissdag. Jag har haft migrän och mår illa. Illamåendet började för typ ett år sen, det är hemskt. Innan hade jag "bara" ont i huvudet.
Jag blir grinig både på jobbet och hemma. Det är skitjobbigt.

ORKAR INTE MER!!! VILL INTE HA ETT HUVUD LÄNGRE!!!

Källaren

Nu ska jag ner och rensa lite i källaren, dock inte min egen utan mina föräldrars. Jag vill bli av med ett brun skåp i Douglas rum och det får inte plats i min källare. Mina föräldrar erbjöd sig då att ha det i sin källare (skåpet är deras egentligen) kruxet var bara att jag var tvungen att hjälpa dem att rensa där först så att skåpet får plats.
Blä! det är inget kul att städa i källare speciellt inte någon annans men vad gör man inte. Blir jag av med skåpet så blir det mer ett pojkrum av Ds rum.
Frågan är var jag ska lägga all skit som ligger i skåpet????
Skulle behöva en 4a, mer förvaringsplats 1 miljon kronor och lite annat smått och gott. Någon som har och vill bli av med lite kanske?

Nu väntar de på mig.

Bedtime stories

Var en riktig Åsafilm. En sån där film som man inte behöver tänka så mycket medan man tittar.
Vi lät barnen gå ner till Willys och handla sitt biogodis direkt när vi kom till Heron. Sen åt vi lunch på Mc Donald´s ochefter det kollade vi på filmen och nu har vi åkt hem till fritids och ska alldeles strax äta mellis. Undrar om nån kommer orka att äta så mycket godis som de har ätit...

Det var en lyckad utflykt, men vi kom på att vissa barn behöver lite mer social träning.
Vi hade fått tillstånd av föräldrarna till våra barn att åka bil. Vissa barn kunde inte sätta på sig bältet ens. Så vi bestämde oss för mer utflykter där barnen får lära sig att ta hand om sig själva.

De är framme.

De ringde 7 gånger under deras 4½ timmes resa. Nån gång för att säga att godiset inte var gott, en annan gång för att säga att vattnet på toaletten inte funkade. En tredje gång för att säga att det gick bra för dem. Så har det hållt på. 7e gången var för att säga att de hade klivit av bussen och att de hade hittat farfar. SKÖNT!!! Då kunde jag gå in i biosalongen med lugn och ro.

Nu är de iväg...

Nu sitter de på bussen på väg till Karlstad. Det var en snäll farbror på bussen, som sa att han också skulle gå av i Karlstad och han skulle se till att barnen kom av där. Så jag kunde slappna av och ta det lugnt tyckte han. Undrar om det syntes så mycket på mig att jag var nervös över att lämna mina två troll på bussen?

Stephanie har redan hunnit ringa två gånger. En gång för att säga att det inte var nåt gott godis, trots att hon har valt det själv. Andra gången för att säga att deras drickor inte var goda, trots att hon valde dem själv. Päron mer det dricker hon jämt annars.
Det lutar redan nu åt att jag får hämta dem själv i Deje i helgen, men de är inte framme än det kanske blir bättre. De har åkt i ca 50 minuter nu.

Nu ska jag iväg till jobbet. Vi ska gå på bio och Mc Donald´s med barnen idag. Det ska bli mysigt.

måndag 23 februari 2009

I himmelen tillsammans med Ludde.


Nu är chicko i himmelen tillsammans med Ludde, min förra hund...
Vi åkte till södra djurkliniken tillsammans med min mamma. Där fick vi komma in på ett rum nästan på en gång. Läkaren tittade på Chicko och sa att han troligtvis hade en hjärntumör. Han blödde ur näsan, ena ögat och örat. Han hade även svårt att andas. Det kändes skönt att han fick dö en ganska human död faktiskt. Först tänkte jag sitta hemma med honom i knät och klappa på honom, men min pappa övertalade mig att åka in med honom. Det var skönt att jag lyssnade på honom.

Det är konstigt. Jag kände ingenting för själva avlivningen först, men när han väl fått sprutan kände jag att det blev jobbigt och tårarna rann lite grann.
Sen var det hockeyträning med D.
När jag kom hem det var då det jobbiga började. Jag tog hand om buren direkt, och tårarna bara strömmade. S var så gullig och skulle torka mina tårar.

Ja som sagt det är ju livets gång, men det är jobbigt när det händer...

Sista timmarna/minuterna


Sitter i vardagsrummet med min lilla råtta i knät. Han håller just nu på att se sina sista timmar/minuter i livet. Usch vad jobbigt. Ringer till fritids just nu så att barnen får skynda sig hem för att säga hej då till honom. Chicko var ju Steph´s ögonsten.

Det är ju tyvärr livets gång.

Nervös

Igår kväll ringde jag till svärmor och frågade om barnen fick komma dit ett par dagar.
Självklart fick de det.
På onsdag kl 07.45 avgår bussen med mina 2 trollungar till Karlstad. Snacka om att jag är nervös. Inte så mycket för själva resan, inte för min lilla D heller. Jag är mest nervös över min lilla S. Som sagt inte för resan utan för själva påstigandet av bussen och att hon stannar kvar på bussen och inte följer med mig hem igen.
Hon brukar få seperationsångest och inte vilja åka iväg dit hon ska. Hon gråter och säger att hon inte vill åka. Då brukar jag se till att hon kommer iväg i alla fall. 2 minuter senare är hon tydligen jätteglad att få resa iväg. Det är det jag är nervös över...

söndag 22 februari 2009

Träningsvärk

Träningsvärken kom i torsdags. Den var grönjävulsk. Uffe fick hjälpa mig av med väska och jacka när jag väl kom hem från jobbet. Jag hade så ONT i mina armar. Jag har nog aldrig haft sån träningsvärk förrut och då har jag ändå spelat hockey i 18 år.
Mer body pump åt folket. Det var kul ju men hoppas att det inte blir lika illa nästa gång. Fast nästa gång tänker jag inte gå och längta efter träningsvärken, jag lovar...
Kram

Hjälm på huvudet är bra.

Idag och igår jobbade jag lite extra för SHI. Det är skitkul. D får istid om han vill när jag jobbar där, det är bra. Det är kul att jobba där, det är lite annorlunda än vanligt. Det är inte varje dag man lagar mat för 55 personer.

Idag satt jag och Michelle som jag jobbar med och pratade om att det är dåligt att ledarna inte har hjälm. Det är en ledare och skyttarna som har hjälm. Det hände en olycka idag. En av de yngre ledarna ramlade och slog i ansiktet. Han spräckte ögonbrynet och fick åka till läkaren. Så kan det gå... Det var massa blod på isen som de fick skrapa upp. Men det ser ju värre ut än vad det är när blodet hamnar på den vita isen.

Nu ska jag titta på tv bada och testa min nya hårtork.
God natt.

fredag 20 februari 2009

Hemma idag.

Jag är hemma idag med D som kräktes inatt. BLÄ!!! Avskyr kräks, men säg nån som tycker om det...

Det händer mycket just nu. Inget som jag kan ta här på bloggen, men jag hoppas att det blir till det bättre iaf. Väljer att försöka se positivt på saken, så det blir nog bra i slutändan.

Nu tror jag att även min mamma har hittat hit för att läsa min blogg. Hej mamma!

Får se om det blir mer skrivande under dagen. Det brukar ju inte hända så mycket när man bara går hemma...

Kram

torsdag 19 februari 2009

Frågvis idag.

Hur kommer det sig att man kan gå och hoppas på och längta efter en sak, och när det sen börjar bli verklighet, blir man ledsen? Är man inte beredd på vad som hända ska? Eller är det bara ren feghet som gör att man kanske vill dra sig ur? Är det så att man är så van att det är på ett sätt och kanske inte vågar sig på en förändring? Vi människor är väl vanemänniskor eller är det bara jag?
Hmm! Det finns en del att tänka på...

onsdag 18 februari 2009

Trött, trött, trött

Idag är jag trött. Ska nog inte sitta vid datan så länge. Ska kanske lämna den redan nu? Är inte alls på humör för att sitta och skriva känner jag.
Det finns lite annat här hemma att göra och fundera över...
Japp så får det bli. Kanske skriver mer imorgon.
Kram på er.

Tråkigt

Jag sitter här på jobbet och har tråkigt. Alldeles för lite elever här inne.
Nu har jag äntligen börjat få lite träningsvärk. Jag tycker om att ha det nämligen. Då känns det att man har gjort något.

måndag 16 februari 2009

Lurad...

Idag bestämde jag mig för att äntligen prova på Body pump. Yvonne sa till mig igår att hon skulle dit, så jag tänkte att fan jag går dit nu när jag äntligen har nån att gå med. Yvonne skulle redan vara där eftersom hon skulle köra lite innan. När jag kommer möter jag Yvonne i dörren på väg att gå.
NEEEEJ!!!! Hur ska jag våga gå in på det där alldeles själv. Funderade på att lämna tillbaka biljetten, men nä. Jag hittade en annan bekant som skulle dit. Hon fick guida mig lite och jag gick in och körde. Det kändes lite pinsamt men ok.
SHIT! Vad det var jobbigt. Ett tag trodde jag att mina armar skulle gå av. Men jag kämpade och mitt ansikte var lika rött som tröjan jag hade på mig. Men det var kul. jag har inte haft sån mjölksyra sen jag la av med hockeyn.
Jag ska nog försöka gå dit fler gånger, om inte mina armar har trillat av tills dess.
Alltså jag har fortfarande ont i armarna nu snart 3 timmar efter. De skakar och gör skitont när jag skriver, så Uffe blir nog glad jag kommer inte sitta här så länge ikväll. Ha ha.

Jag måste säga till dig Yvonne. -Tack så mycket för att du lurade dit mig idag. Jag ska som sagt försöka gå dit fler gånger. Nu när man har gjort första gången känns det inte lika pinsamt längre.

nu ska jag försöka surfa vidare lite innan armarna trillar av.
Kram och ett tidigt god natt på er i kväll

söndag 15 februari 2009

Alkohol

Oj vad det är jobbigt när man har en vän eller fler som har problem med alkoholen. Idag ringde en vän till mig på fyllan och berättade för mig hur arg vännen var på mig för vissa saker. Jag har tydligen gått och snackat skit om den här vännen. Det har jag INTE gjort. Däremot har jag pratat med och försökt få denna vän att förstå att det är ett problem. Man kan inte dränka sina sorger i alkohol i längden. Jobbigt.

Jag har inga problem med folk som dricker för mycket, men jag känner att de behöver inte komma till mig i nyktert tillstånd och prata och säga att de vill sluta för att sen ringa till mig på fyllan och säga att de är arg på mig. Och att de väljer själva om de vill sluta eller inte.
Självklart väljer man själv fast vissa har inte den karaktären att sluta själv utan behöver kanske hjälp utifrån från nåt proffs. Alltså inte jag, som knappt dricker längre.
En gång i tiden drack jag också alldeles för mycket, till och med så att man var sugen på öl under lektionerna i skolan. Det var bara att ta sig i kragen och skära ner på drickandet. Det var visserligen i min ungdom då man fortfarande gick i gymnasiet, då hörde det nästan till att dricka jämt. Men jag kände att det blev för mycket liksom.

Nu händer det ju självklart (eller är det självklart?) att jag dricker och blir alldeles FÖR full, men det är sällan ska ni veta. Jag kan idag inte komma ihåg när jag var full senast och det tycker jag är skönt.

Det går inte att hjälpa någon som inte vill bli hjälpt, men det är fan svårt att bara stå brevid och titta på när någon förstör sitt liv så katastrofalt.

Jippie

Yes, det funka...
Fan börjar ju nästan bli haj på det här. NOT!!!
Man måste försöka för att lära sig, eller hur?

Jag måste testa.

Nu ska jag försöka mig på att lägga in en film från matchen. Douglas spelar i vitt. Det var ingen bra film men nu har jag testat och kanske lägger upp nåt bra lite senare...

Matchen imorse.


Oj vad tidigt det blev i morse. Klockan ringde 05.30. Alldeles för tidigt. Det är en hel timme tidigare än på vardagarna. Douglas och jag kom iväg vid 06.15 åkte mot Tyresö och kom vilse. Efter en stund så ringde jag till tränaren och han förklarade vägen. Jag körde som han sa och kom vilse. Efter en stund så ringde han upp och sa. Oj jag sa fel till dig. Han förklarade rätt väg och jag körde som han sa och kom rätt...

Äntligen framme.

Det var nu lite bråttom att få på utrustningen för att komma ut och värma upp.

Matchen började och mål efter mål ramlade in, bakom Douglas. Shit vad nervös jag var. Men i andra perioden kom de ikapp och gick om.

Det blev vinst för Segeltorp. Douglas lag vann med 6-4 och det andra segeltorpslaget vann med 7-3 tror jag att det blev. Efter matchen följde Douglas med en lagkamrat hem för att leka. Kul för honom.

Det var vår morgon nu är jag trött och funderar på att gå och sova middag, efter att ha hängt upp tvätten och lagt i en ny tvätt i maskinen...

kram

lördag 14 februari 2009

Tränade idag

Idag låg jag på soffan och bara svullade. Jag åt så mycket smågodis, som om jag aldrig sett godis förrut. Jag har inte ätit så mycket godis som jag gjorde idag på flera år tror jag.
Efter ett tag fick jag nog reste mig upp från soffan åkte till gymmet och sprang på bandet i 20 minuter och cyklade i 5 minuter. När jag väl kom igång med springandet så var det så skönt. Det kändes som om jag skulle ha kunnat springa flera mil. Men det gjorde jag inte. Jag fick så ont i ryggen jag har ju typ legat på soffan i tre veckor om man inte räknar med bandyn.

Nu har melodifestivalen börjat. Får se om det är något bättre i dag än förra lördagen.
Kram

Matchdag imorgon.


I morgonbitti är det match för D igen. Vi har lite problem med frukosten i vår familj så ibland blir det bara en banan till frukost. Jag vet inte hur jag ska få honom att förstå att han måste försöka tvinga i sig frukost innan match. Men jag kan förstå honom det är inte kul att äta frukost när det är samling i Tyresö kl. 07.00.



Jag är tydligen ofta förbannad nu för tiden.

Jag är än en gång förbannad på min kollega. Den här gången har han inte gått emot mig som kollega utan som mamma.

Det började med att Douglas bråkade på bandyplan på fritids i tisdags. Jag tyckte att det var ett sånt onödigt bråk, D:s straff blev att han inte fick spela nån bandy resten av veckan för mig. Jag ville sätta ner foten och visa att det inte var ok att bråka.
Onsdagen kom och gick...
På torsdagen berättar min kollega att D hade spelat bandy. Jag sa till honom att jag hoppades att han hade sagt till honom att gå därifrån. Min kollega svarade att -Nej, jag sa till honom att mamma vill inte att du spelar bandy, men du får en chans av mig att visa att du klarar det. Jag sa till min kollega att så får du ju inte göra för då förstör du ju mellan mig och min son, då blev han arg på mig och sa att jag var elak. Jag var elak som sa att han förstörde mellan oss. Men jag tycker verkligen att han gör det.
Det är likadant med våra elever. Jag säger nej och han säger ja. Jag vet inte hur länge till jag klarar av att jobba med honom. Han går in till chefen och tar åt sig äran för sånt som jag har gjort, men snäll som man är så låter jag det vara. Nu ångrar jag mig, för snart är det ju löneförhandling och han har fått äran för vad jag har gjort BLÄ!!!!
Kram på er.

Göteborg

Uffe och jag tog tåget ner till Göteborg igår för att gå på begravning. Det var Uffes morfar som begravdes. Tåget ner var helt ok vi åkte i första klass, satt och spelade både kort och tärning. Det var mysigt att bara umgås vi två. Det är inte ofta.
Vi blev hämtade av Uffes bror vid tåget, åkte hem till huset och åt smörgåstårta till lunch. Efter lunch åkte vi till kapellet på kyrkogården och hade en fin ceremoni.
När begravningen var över åkte vi till ett ställe som heter Fars hatt. Där intog vi en trerätters middag. Det är konstigt, ju mer jag äter desto mer kan jag få i mig känns det som.
Först åt jag en förrätt - Sallad med vitlöksbröd. Det var en stor sallad. Wow.
Sen blev det huvudrätt- Fläskfilé medaljonger med rösti och kantarellsås.
Till efterrätt blev det en bananaspit.
Efter maten åkte vi hem till huset igen och väntade på att det var dags att åka till stationen. Hemresan var inte lika trevlig. Då var man ju trött efter en hel dag i Göteborg. Tåget hem gick vid 20.42. Det satt 2 tjejer snett bakom mig och de satt och fnittrade HELA resan hem. Jag försökte att sova lite och lyckades väl att slumra till lite då och då.
När jag kom hem såg jag att min kära mamma som var barnvakt, hade städat hela lägenheten. Det var undanplockat, dammsuget och tvätten var vikt och den nya upphängd. Så skönt. Pga att barnen sov hos mamma så fick vi lite välbehövd sovmorgon också.
Tack mamma och tack pappa som kom och hämtade hos på stationen mitt i natten.
Kram på er allihop.

Besök från Irland

I onsdags kom min kusin hit från Irland på besök. Hon kom ganska sent så det blev inte allt för mycket mys med henne. I torsdags kom hon på besök på jobbet, det passade jättebra för mina högstadie elever hade elevens val och var knappt där. När jag slutade jobba åkte vi till Skärholmen och kikade lite. Vi hann även med Rusta och Mc Donalds innan det var dags att åka hem. På kvällen när barnen somnat satt vi bara och mös innan jag fick åka till Globen för att hämta Uffe. När vi kom hem satte vi oss i soffan och bara var igen. Uffe lärde henne lite nya saker med datan mm. I fredags tog vi tunnelbanan tillsammans mot T-centralen där jag och Uffe tog tåget mot Göteborg och Zandra tog flygbussen mot Skavsta och flyget hem till Irland...
Den här vistelsen var alldeles för kort, jag saknar henne redan. Puss på dig Zandra.

onsdag 11 februari 2009

Jag längtar

Jag längtar efter:
Nu skulle man kunna skriva fred på jorden, att alla nära och kära mår bra, men det kommer jag inte göra. För jag längtar efter.

¤ En större lägenhet. - Douglas var i Steffies rum så jag passade på att låna hans rum för att prata ostört i telefonen. Åhh vad det var skönt att kunna stänga dörren om sig. Annars har jag ju badrummet, men det är liksom inte lika mysigt. Jag vill ha ett eget rum kunna ligga i sängen och prata i telefonen med stängd dörr.

¤ Lite mer pengar. - Jag behöver inte bli ekonomiskt oberoende,(även om det skulle vara skönt) men det skulle vara lite skönt att ha pengar kvar när nästa lön kommer.

¤ Jag längtar till Yvonne ska ta lite fina kort på mig. Kan vara kul med fina kort på sig själv. Om jag kan bli fin vill säga. Har ju lite svårt att posera naturligt framför kameran.

¤ Jag längtar efter att äntligen ta mitt beslut som jag går och grubblar på. Det finns lite mer att grubbla på än jobb/plugg men det tar vi en annan gång.

¤ Jag längtar efter gymmet. Nästa vecka eller kanske i helgen till och med ska jag sätta igång igen. Jag skulle ha gått idag men jag ramlade ute på vår gård i morse (Pinsamt) och fick nån dragning längs med höger skulderblad. Det gör svinont om jag råkar vrida huvudet för snabbt. Det roliga i allt är att Björn på jobbet ramlade på väg till jobbet i måndags och han går som en robot. Han fick jordens nackspärr, så jag fick massera in lite liniment åt honom idag. Tänk om någon kunde vara så snäll och massera mig. Så där var vi två personal med svinont allt gick i slowmotion idag. Ha ha

¤ Jag längtar efter min kusin. - Hon borde sitta i min pappas bil på väg hit från Skavsta flygplats. Hon bor på Irland så det är alldeles för långt mellan gångerna vi ses. Den här gången ses vi bara den lilla stund vi har ikväll, innan jag måste lägga mig för att orka till jobbet imorgon. Och dagen imorgon efter jobbet. Förhoppningsvis får jag smita tidigare så jag hinner träffa henne. Hennes lilla dotter ska vidare till Öland med sin mormor. Min kusin bodde på Öland innan hon flyttade till Irland. Nu kommer hon om ca en halv timme JAG LÄNGTAR!!!

Snacka om att det var kaos på jobbet idag. Inte bland barnen utan bland personalen. Skitjobbigt. Allt hade med ett missförstånd att göra. Tänk om alla kunde prata klarspråk så det inte blev en massa missförstånd, vad enkelt det skulle vara. Vi löste inte problemet förrns vid ca halv 8 ikväll per telefon. Men som sagt det är löst nu så vi stryker ett streck över det.

Nu ska jag plocka undan det sista här hemma innan kusinen Zandra kommer.

Ha det bäst tills vi hörs igen.
Kram

tisdag 10 februari 2009

Undrar över en sak

Hur kommer det sig att när man bara ska skriva lite kort om hur dagen har varit så blir det en hel roman? Jag bara undrar...

Kram kram

Förbannad idag igen och stor hockeysorg...

Idag var jag så jä..a förbannad på min kollega igen. Det jag säger till våra ungdomar säger han tvärtom. När jag har sagt nej till att ex spela bandy inomhus så säger han att det är ok att göra det. Ungarna kommer till mig och säger att de fick för honom, men när jag kommer och frågar om det stämmer så nekar han. Trots att det finns flera ungdomar som säger att han visst gett klartecken.
Åhh jag blir så förbannad...

Först hade jag en sån dag då jag var irriterad på honom, sen var det så att jag hade ont i huvudet och var så trött så jag höll nästan på att somna på jobbet. Jag kröp upp i en soffa vinkade till kameran sen låg jag där och blundade. Varje gång jag höll på att somna så pratade en av mina elever så att jag vaknade till liv. (Jag somnade aldrig bara nästan) Jag hade 2 st elever som satt och spelade schack med varandra. De var så tråkiga...

Efter jobbet var det dags för Douglas hockeyträning. När jag kommer ner till hans fritids visar det sig att han har varit i bråk med en annan kille på bandyplanen, så de var inne och löste det med personal. När jag kom in skällde jag ut båda grabbarna. Jag är så less på att de bara bråkar det är inte första gången. Douglas hade gett igen för den andra började, men jag kan inte acceptera att han slåss. Douglas straff blev att han får inte spela mer bandy varken i skolan eller på fritids den här veckan. Den andra killen lär ju inte få nåt straff av sina föräldrar men det struntar jag i...
Vi åker iväg på träningen. Jag hjälper Douglas på med skridskor mm. Det är så kul för det finns en lagkamrat som kryper över hela omklädningsrummet för att jag ska knyta hans skridskor fast att det är flera pappor och ledare som erbjuder sig. Han tycker att jag knyter bäst. Det är kul att höra. Han är lite imponerad av att jag har spelat hockey i 18 år det upprepar han gärna för de andra.
Svenska damlandslaget är där i hallen nu för att spela en cup. Jag kommer inte ihåg vad den heter men Ryssland och Tyskland är med bla. När jag såg tjejerna vara redo för att kliva på isen efter grabbarna blev jag ju sugen igen så klart det är ju så kul..
Eftersom vi hade tid idag så satte vi oss på läktaren efter träningen för att titta på matchen Damkronorna mot AIKs u16 pojkar. Under uppvärmningen var jag ok, jag kände att jag saknade hockeyn nåt grönjävulskt men det var ok. När matchen började då kom det tårar från ögonen. Jag tänkte att jag var löjlig och torkade bort dem. Men 30 sekunder efteråt kom det floder så jag fick springa in på toaletten för att lugna mig. (Stackars tanten som satt brevid mig, hon måste ha undrat) Jag tror inte att nån förstår min ångest över att ha slutat med hockeyn, inte ens min kära sambo. Hockeyn var mitt liv i 30 år. Först var jag jämt med på brorsans matcher + 18 år som aktiv själv. Det är jobbigt. Hur många fester har man inte hoppat över? Hur många kompisar under åren har inte ruttnat över att man inte haft tid? Nu är det slut och det värsta är att det känns inte som att man har något liv längre. Visst jag tränar på gym nån gång i veckan men det är inte samma sak. Nu måste jag komma på nåt vettigt att fylla mitt liv med istället. Det lilla liv man har som inte innefattar barnen alltså.
Shit alltså jag trodde att jag hade kommit över det värsta med saknaden. När ska det ta slut? Jag drömde härom natten att jag spelade match, det var helt underbart jag blev jättebesviken när jag vaknade och insåg att det inte var sant.Jag funderar om jag ska börja till hösten igen. Det finns ett lag i Västerhaninge som bara kör matcher. Det är ju det som är det roliga ju. Det tål ju att tänkas på iaf...

Jag träffar ju iaf mina gamla lagkamrater en gång i veckan då vi kör bandy varje tisdag i skolan. Men det har jag ju berättat om.
Det gick ganska bra att träna trots förkylning så nu ropar gymmet på mig riktigt högt. Hör ni också det? Ha ha.
Nu ska jag kolla in på facebook lite snabbt innan jag går och lägger mig.
Kram och godnatt

måndag 9 februari 2009

Fundersam

Ibland undrar jag vad jag vill bli när jag blir stor.
En av mina största drömmar när jag var yngre var ju att bli polis. Jag hade min bana utstakad, när syo kom in till oss på gymnasiet lyssnade jag inte för jag visste vad jag skulle bli.
Jag skulle först läsa klart till barnskötare så klart jag var ju nästan klar. Bara en termin kvar.
Efter gymnasiet skulle jag läsa till undersköterska, för att kunna bli ambulansförare, för att sedan bli polis.
Jag började läsa till undersköterska direkt efter gymnasiet då på komvux året var 1996. Jag klarade 1 termin. Det var då helvetet med mitt huvud började. Eftersom jag hade ont i huvudet VARJE dag klarade jag inte längre att plugga. Tack och lov hade jag jobbat extra inom vården hela tiden. (Det började jag med redan 1995 Andra terminen i andra ring.) Då jag var tvungen att sluta plugga började jag att jobba ordentligt inom vården. Nu eftersom jag hade gått en termin blev jag utbildad vårdbiträde, vilket betydde lite högre lön.
Jag jobbade inom vården ett par år till jag tog tjänstledigt för att jobba på dagis. (Man fick säga dagis på den tiden.) Efter 1 år på dagis gick jag tillbaka på halvtid inom vården och fick jobb i samma skola som jag jobbar i nu på halvtid.
Nu 10 år senare är jag fortfarande kvar på skolan och undrar vad fan som hände med mitt liv? Jag skulle ju bli polis. För att kunna bli polis måste jag läsa historia A och där har det ju också fallit. Jag hatar historia, men är väldigt sugen på att läsa det nu bara för att se om jag ens skulle bli antagen till polisskolan.
Jag är ju också sugen på att läsa klart de sista 2 terminerna för att bli undersköterska. Det kan ju vara kul att ha på papper att man har de utbildningarna i alla fall.

Jag trivs på skolan där jag jobbar men kan känna att jag blir orättvist behandlad. När man gör mer och har mer ansvar än andra och ändå har lägre lön då blir jag irriterad. Speciellt när de går in till chefen nu strax innan löneförhandlingarna och säger att man vill ha högre lön annars säger människan upp sig. Då känner jag att personen i fråga kanske skulle ta och säga upp sig då, så får vi se hur det går på nåt annat jobb för den personen. BLÄ!!!

Jag funderade idag på om man kanske skulle försöka sig på ett CV och söka sig nån annanstans, mest bara på kul för att se om det är nån annan som vill ha mig och vad man kan få för lön...
Hur sjutton skriver man ett CV jag har aldrig i mitt liv behövt söka ett jobb. Jag har haft tur och jobben har kommit till mig. Ibland är jag till och med sugen på att gå tillbaka till vården. Jag skulle vilja jobba på akuten. Tänk er Huddinge akuten allt som kommer in där eller kanske St Göran.
När Uffe blev påkörd för några år sedan tyckte jag att det var skitballt när de skulle lägga om hans sår på benen. Han hade ju en öppen fraktur på vänster smalben och när de tog bort bandagen och kompresserna bara bubblade det ut blod genom såret. Och trots att det var på min älskade sambo kunde jag inte låta bli att förundras över hur häftigt det var. Jag hängde jämt över sängen och tittade när de skulle lägga om alla hans sår. Stackarn var ju full av sår och brutna ben...

undrar om jag inte har svamlat klart för idag. Undrar om ni ens har orkat läsa vad jag har skrivit överhuvudtaget. Jag behövde bara skriva av mig mina tankar om mitt vara eller inte vara i skolans värld. Det jag kan känna är ett stort minus med att jobba i skolan är ju att jag ibland när jag kommer hem inte alltid orkar vara en bra mamma. De vill göra sånt som jag har gjort hela dagen ungefär. De vill spela samma spel som man spelar i skolan och då känns det som att jag aldrig slutar att jobba.

Ja ja jag blir nog kvar i samma skola ett par år till eftersom jag är väldigt bekväm av mig. Skolan ligger på andra sidan gatan och när jag lämnar barnen och släpper deras händer ja då är jag på jobbet. Skönt...

Puss och kram på er.

Läskigt ju...

Oj vad läskigt, nu har fler börjat hitta hit. Jag vet inte vad jag ska tycka om det. Självklart är det kul men läskigt att veta att folk i min närhet vet vad jag skriver. Visserligen väljer jag ju själv vad jag skriver här i min blogg och väljer därmed vad jag vill att andra ska läsa... Fortsätt gärna läsa. Det är kul att ni gör det.

Sitter på jobbet just nu. Hm undrar om jag får vara ute på den här sidan? Vi har ju vissa regler för vilka sidor man får vara ute på. Just nu har vi det jättelugnt här. Alla elever är på lektion men jag kan tänka mig att det blir high life här alldeles strax.

Jag är så himla träningsugen, jag vill gå till gymmet och träna. Jag har bandyn imorgon sen får vi se. Klarar jag av den utan att bli värre i halsen med hosta och heshet så sticker jag iväg till gymmet på onsdag. Det blir ju förståss efter Stephs simskola. Jag är så grinig över att jag aldrig kan gå direkt efter jobbet som alla andra. Jag måste alltid gå på ungarna aktiviteter först. Fast det är väl så nu när man har blivit vuxen. Ungarna går ju först och det gör ju egentligen inget. Tänk om man hade barn som bara satt vid datan eller tvn. jag är glad över deras aktiva liv, även om det är jobbigt att det bara är jag som går på deras aktiviteter. Vi är två vuxna hemma men ibland känner jag mig väldigt ensam...
Tänk om man hade en karl som intresserade sig för vad barnen höll på med. Vad mycket lättare det hade blivit för mig. Jag skulle nog gå på det mesta ändå men att kunna ha valet att stanna hemma en träning skulle vara skönt. Tur att jag har mina underbara föräldrar som alltid ställer upp när jag behöver en liten paus från allt.
Utan mina föräldrar hade jag nog legat på hispan för länge sedan.

Nu börjar det ramla in elever här och jag måste göra fler mackor.
Puss och kram.

söndag 8 februari 2009

Min helg

Halloj!
I fredag var det pappamatch mot Douglas lag. Jag blev helt plötsligt coach för pojkarna. Jag slängde in 8-9 st grabbar mot pappornas 5 men vi torskade nog ändå. Men på tavlan stod det att vi vann för i slutet blev det så att när papporna gjorde mål fick de ett minus mål och pojkarna fick ett plusmål. Resultattavlan visade 11-1 till pojkarna när matchen var slut. Efter matchen blev det stressigt, jag skulle ju hem och göra mig iordning för att åka till Let´s dance. Jag hade ca 40 minuter på mig att ta mig hem och göra mig snygg. Det kan ta riktigt lång tid ibland. ;)

Let´s dance var jättekul trots en stor besvikelse när vi kom. De frågade om vi hade en gammal eller ny biljett. Hur ska vi veta det liksom. Jo för på den gamla biljetten stod det inte att de inte serverade ngt vin på läktaren där vi skulle sitta. Nu klarar jag mig ju absolut utan vin. Jag är nog inte ens så himla förtjust i det men jag hade ju tänkt ta nåt glas vin iaf. Hade jag vetat att vi inte skulle få dricka ja då hade jag tagit bilen till stan, istället för att ordna skjuts.

Ja ja kvällen blev som sagt lyckad ändå trots att jag och Pernilla inte fick sitta brevid varandra vi fick sitta på olika rader, jag satt snett ovanför henne. Shit vad Magnus är stor. Jag kände mig liten brevid honom jag som ändå är 185 cm. Tänk då hur Pernilla kände sig som är ca 160 cm. Haha. Dansarna var ute och minglade bland oss dödliga både före tv sändningen och under den långa pausen. Med undantag för vissa ex Laila henne såg man inte skymten av...

I lördags var det riktig match för pojkarna. Lag blå fick möta DIF och lag vit fick möta Älta. D tillhör lag vit. Besvikelsen var stor hos lag vit. Alla ville ju möta DIF. Både lag blå och lag vit vann med 7-2 duktiga pojkar...
Efter matchen åkte D hem till en lagkamrat och jag hem för att fixa lite hemma. När det var dags att hämta D stannade jag på en fika det var mysigt. Jag fick även med mig lagkamraten hem för att sova hos oss. Steph skulle tydligen sova hos en av sina kompisar. Douglas och Kevin somnade väl runt 12 inatt och de tokiga pojkarna hade ställt väckarklockan på 06.10. Jag trodde att jag drömde när jag hörde den men 10 minuter senare var det fullt ös i sovrummet. Nu har Kevin precis åkt hem efter massvis av bandyspelande på vår gård och lite dataspelande inne. De har hunnit spela Wii, game cube och data. Douglas som nästan aldrig får sitta vid datan var helt lyrisk över att jag var så snäll. Haha

Nu sitter jag här och väntar på att det är dags att åka till Stephs show dans. Tyvärr får ju inte vi föräldrar sitta och titta så jag har ingen aning om vad som händer där inne. Jag brukar få gå och dra benen efter mig i centrum eller lägga mig i solariet. Tanken är att jag ska ställa mig på löpbandet eller crosstrainern men har varit alldeles för förkyld för det. Jag blir galen jag har inte tränat på 2 veckor nu och vet inte om jag vågar träna i veckan heller eftersom jag har sån jobbig hosta. Jag blir jättetjock i halsen på nätterna så att jag nästan får panik för det är så svårt att andas. Men jag planerar att vara frisk på tisdag så att jag kan träna bandy iaf.

nu ska jag fortsätta att surfa runt på nätet.
Ha det så bra.
Många kramar från mig

lördag 7 februari 2009

För sent

Det blev alldeles för sent för att sitta här och skriva ikväll. Imorgon ska jag sätta mig här och skriva om mina senaste dagar. Det blir prat om let´s dance mm.

Puss och kram

torsdag 5 februari 2009

Skällde på chefen idag.

Idag har jag skällt ut chefen för att nån timme senare be om ursäkt. Nå det var väl kanske att ta i men jag skällde lite på honom och bad faktiskt om ursäkt senare. Jag tyckte att han gjorde fel i en sak och var lite upprörd när jag gick till honom. Men vi är sams nu och jag tror att jag fick som jag ville... Då blir Åsa glad :) Fråga min sambo han vet. Haha Åsa vill alltid ha rätt.

När vi kom hem från jobb och fritids idag så satte jag mig ner och spelade spel med barnen. Idag var ett annat grannbarn med. Det är kul. Jag har kommit på att jag umgås för lite med min barn. Visst jag skjutsar dem överallt till hockey, simning och dans men då umgås man ju inte. Nu måste jag bli bättre och sätta mig hemma med dem och umgås. Det ska bli kul måste bara lära mig att tygla mitt humör också, jag blir så irriterad lätt speciellt på min lilla pratmoster. Hon är aldrig tyst hon pratar jämt. Men det är väl så det är med 6-åriga flickor. Min prinsessa.

Idag tonade jag håret, jag fortsätter med svart ett tag till. Jag låg och kollade på Du är vad du äter medan jag låg i badet. Efter att ha badat klart tog jag ur färgen virade in håret i en handduk och hängde upp tvätten. Det var efter det jag tog fram hårtorken och ställde mig för att torka håret. Det gick ganska bra håret var väl halvtorrt när hårtorken helt plötsligt börjar spruta en massa glöd från sladden precis där den går in i hårtorken. Jag bara kastade den ifrån mig på golvet och bara stirrade på den för att se om den skulle börja brinna men det gjorde den tack och lov inte. Jag fick gå hem till mamma och hämta hennes hårtork istället. Tur att de var vakna där hemma.

Nu ska jag packa Douglas saker för hans pappa match i morgon. Jag tror att jag har bestämt mig för att inte vara med. Det blir för stressigt när jag ska på Let´s dance senare. Det ska bli kul. Frågan är hur jag ska orka hålla mig vaken när jag inte orkar vara vaken hemma hela programmet. Fast det är väl annorlunda när man är på plats.

Puss och kram och nyp i stjärten.

onsdag 4 februari 2009

Fotas

Jag såg kompisens blogg hon har varit med på modell för en dag, jag är så avundsjuk. Jag vill oxå ha sådär fina bilder men jag har ju självklart inte råd med 2000 spänn för att bli fotad. Hm det är kanske nåt att spara pengar till i höst. Pengarna man förhoppningsvis kan spara nu går ju till min Irlands resa i april och semestern i sommar och Douglas hockeyskola kostar 1500 kr för en vecka. Och Sen kommer hans medlemsavgift på 3300 kronor i höst igen. Hm nej det blir nog inga foton tagna på mig synd. det skulle vara kul att bli stylad och fotad. En annan gång kanske.... Nåt att drömma om. Jag trivs väl egentligen inte framför kameran men vill ändå ha lite fina bilder på mig själv det är ju oftast jag som tar alla bilder eller Steph och då har man tur om halva jag kommer med. Hihi.
Kram på er...

Dagen igår och lite andra tankar

Igår var en konstig dag. Min kompis hamnade på sjukhuset för nåt vi först trodde var en liten hjärnblödning som sen visade sig vara ett högt tryck i hjärnan. Så efter jobbet lämnade jag steph på min mammas jobb åkte sen och såg till att Douglas kom till träningen och fick på sig sin utrustning. Sen åkte jag till sjukhuset min pappa fick hoppa in och hämta D från träningen. Jag var väl på sjukhuset i ca 1½ timme till jag såg att hon började bli jättetrött och klockan började rusa iväg mot min träning. Jag har ju samlat gamla hockeylaget till att spela bandy på tisdagar. Nån träning på gymmet har det inte blivit på 2 veckor. Förra veckan var det en massa annat som kom ivägen och den här veckan har jag lite ont i halsen. Jag brukar väl egentligen inte bry mig om sånt i vanliga fall men eftersom jag ska på Let´s dance på fredag vill jag ju inte att jag ska bli sjuk.

Jag har tänkt lite på det där med vikt och så. Jag har ju egentligen inga problem med vikten eftersom jag ligger tom under normalvikt om man går på BMI. Men nu pendlar jag lite 2 kilo upp och 2 kilo ner. Men måste det sätta sig på ett och samma ställe. RUMPAN!!!! De 2 kilona kan väl sätta sig nån annanstans. När jag går ner 2 kg igen så går jag inte ner på rumpan då försvinner det nån annanstans ifrån. Hm Ja ja men jag brukar skojja med Uffe och säga att andras flickvänner brukar gå upp och inte se ut som de gjorde när de träffades. Men jag väger exakt som jag gjorde när vi träffades för 11 år sen. Men som sagt vikten är inget jag egentligen bryr mig om, det bevisar nog korvkiosken i måndags, McDonalds i tisdags och korvkiosken idag. Måste bara säga att det är jag och inte mina barn som har ätit där.

Idag fick jag ett mail från D:s tränare på fredag ska det bli en pappa-match. (Barnen mot papporna) Jag måste maila och fråga om jag får ställa upp eftersom D inte har nån manlig som ställer upp. Jag ringde till min pappa och frågade om han ville spela men det ville han inte. Uffe kan ju inte pga skadan han fick när han blev påkörd för 2 år sen. Det är tråkigt för D vill att U ska spela men jag skulle tydligen duga. Jag har ju ändå spelat i 18 år av mitt liv... Det är ju lite tråkigt att U inte riktigt klarar av vad han kunde innan olyckan men sånt är ju livet.

Imorgon ska jag ta hand om mig själv när U är borta och barnen har lagt sig. Då ska jag lägga mig i badet kolla på tv. Ja jag brukar dra in 14 tums tvn i badrummet och glo på tv medan jag badar, jätteskönt) Jag ska även tona om håret och kanske tom sätta på lite lösnaglar. Man måste ju vara snygg om man ska vara med på tv på fredag. Haha.

Nu ska jag ta och hoppa i säng.
Kram och godnatt.

måndag 2 februari 2009

Myskväll = Godiskväll?

Hur kommer det sig att man alltid förknippar mys med godis och läsk? Vi skulle som sagt ha mys ikväll och det blev läsk till middagen och nu får de godis ikväll. Visserligen har de inte ätit godis på en månad och fått 100 kr för det. Men de har ju varit på kalas och fått godispåse med sig hem så jag lovade dem att de skulle få äta det. Visserligen skulle de ha ätit det igår men D mådde lite illa så jag lovade att de skulle få äta idag. Nu har de en halvtimme på sig att äta det sen är det dags att borsta tänderna och hoppa i sängen. Bra att proppa i dem socker precis innan NOT!!! Ja ja de har varit så duktiga i en månads tid. Regeln är att vi inte köper hem godis men är de borta på kalas eller nåt där det bjuds på godis så är det ok. Jag vill inte att de ska sitta och titta på när de andra äter. Nåväl nu är det snart dags att sova.
Jag ska väl städa det som jag inte har hunnit städa eftersom jag har spelat spel istället för städa. Duktigt av mig. Tre spel hann vi med jag vann en gång grannpojken vann två hm han får inte vara med fler gånger eftersom jag kom tvåa de gångerna skulle jag ha vunnit om det inte vore för att han var med ;) Vinnarskalle jag nu förstår jag inte. Haha
Kramisar

Vår myskväll.

Sitter just nu och väntar att barnen ska äta klart. Vi ska ha lite mys tillsammans idag. Vi har ätit mat från grillen, pinsamt nog kom grannpojken över och hans mamma är nog hälsan själv tror jag i alla fall. Men men välkommen till min familj här är vi inte hälsosamma tyvärr. Egentligen skulle det bara vara jag och barnen så de fick inte ta med sig några kompisar från fritids idag men den här pojken är så himla snäll och gullig, jag har ingenting emot att D leker mer med honom... Nu har barnen ätit klart och vi ska spela spel.
Puss puss

söndag 1 februari 2009

Tredje världskriget är nära.

Oj vad vi kan bli osams om nåt så litet som städning. Jag har tjatat och gnällt på honom att han aldrig hjälper till här hemma. Idag när han väl gjorde det ja då får han skäll för att han inte ens vet vart skurmedlet står. Det står på samma plats som det har gjort de senaste 3 åren... arg kan jag bli och brusar tyvärr upp för både små saker och i onödan. Men samtidigt har jag rätt tycker jag...
Steph var på showdansen idag och hon verkar tycka att det är jättekul. Hon hostar som fan igen och det är inget bra. Hon var sjuk i en vecka för en vecka sedan hon har varit tillbaka i en vecka. Men den här gången är det Uffes tur att vara hemma men han åker ju före mig på morgonen och då sover S så det är svårt att veta om hon är sjuk eller inte.

Just nu är jag duktig. D fick en mp3 spelare i julpresent när han sålde tidningar -07 den skulle Uffe ha fyllt med musik men han har bara skjutit på det. Nu -09 har jag fått arslet ur vagnen och lagt in musik i min data så att jag kan lägga in det på hans mp3. När den är klar så har jag även tagit fram Stephs mp3 för att lägga in musik och den fick hon julen -08 så hon har bara väntat nån månad. Men hon tror att den mp3 är min för att hon inte ska ta med den till skolan och tappa bort den. Jag är inte så mycket för musik egentligen och absolut inte sån man pluggar in i öronen direkt men de har fått spelarna gratis och de är inte heller så intresserade av musik överhuvudtaget.
Eftersom jag jämt har nån form av huvudvärk har vi oftast ingen musik på här hemma. Jag kan sakna musiken ibland men kan också leva utan den. Jag har kompisar som inte kan vara utan musik överhuvudtaget men det är de. Jag har musik på på jobbet mellan 8-13 ungefär och om jag åker bil kan den vara på. Hemma är det tyst och det tackar väl grannarna över. Haha

nu ska jag sova jag har nog svamlat klart för idag.
Puss och kram och nyp i stjärten.

Dagens match

I morse ringde klockan 06.30 men jag orkade mig inte upp förren 10 minuter i 7 ungefär. Då var det dags att väcka D tvätta håret som jag först försökte att sätta upp men man såg hur skitigt det var, så det var bara att göra om göra rätt... D försökte att äta frukost det blev ett glas oboy och ingenting mer. Han har så svårt att äta på morgonen men det ligger väl i generna. Ingen av oss andra äter heller frukost. Det som är det viktigaste målet om dagen speciellt om man har match kl 09.00.
Vi träffade min pappa på parkeringen vid halv 8 och åkte iväg mot Stortorpshallen för att spela mot Trångsund. Det gick inget bra för nåt av lagen. Båda Segeltorps lagen förlorade idag. D:s lag förlorade med 10-2 och det andra laget förlorade med 7-0. Det behövdes en förlust men visst är det tråkigt att förlora.
Det blev faktiskt slagsmål på planen. Det var skitbra gjort av Filiph i D:s lag. Trångsunds spelare kom fram efter avblåsning och slog D över fingrarna, Då fick F nog och klappade tillbaka. Precis som en back ska göra. Man ska försvara sin målvakt speciellt när det bara finns en. (Den andra var ju upptagen med en annan match). Sen ska man ju inte uppmuntra 9 åriga grabbar till att slåss, så jag sa bara till hans mamma att jag tyckte att det var rätt. Hon såg inte så glad ut när det hände. Men men hon lär nog få se sin son i fler slagsmål innan hans hockeykarriär är över. Haha speciellt om han får sånt humör som min bror har i hockeyn där har det blivit många slagsmål under åren. Sånt gillar jag. Mamma hatade det och skrek att brorsan skulle sluta och jag stod brevid och hejjade på honom.
Nu ska jag vila lite innan jag ska skicka D på kalas hos en klasskompis, S är hemma hos en grannflicka och leker.
Puss och kram