Jag skulle för en gång skull vilja vara positiv i mitt inlägg. Men just nu är det svårt.
Det är som vanligt lite mycket just nu.
Men nåt som är skönt är att sonens fotboll är lagd på is en liten stund. Utomhussäsongen är äntligen över. Det betyder att det blir mindre att göra i veckan. Men snart börjar inomhussäsongen istället. Fast då blir det bara en gång i veckan.
Hockeyn håller han ju på med fortfarande såklart... Och jag med. Dottern har sin fotboll.
På jobbet har vi fått en ny chef. Hon fick ett tufft jobb när hon kom till oss. Vi låg väldigt mycket back. Vilket gör att hon har varit tvungen att säga upp folk. Men eftersom vi jobbar i kommunen så blir vi ju inte av med jobbet vi blir övertaliga och får förhoppningsvis ett annat likvärdigt jobb i kommunen.
Men måste säga att det känns jobbigt. För en gångs skull känns det lite spännande med förändringar men det får ju inte bli för mycket på en och samma gång. Och jag gillar inte att mina kollegor får gå. Så det så...
Nu på lördag har jag och Sambon varit tillsammans i 13 år. Hur vi ska fira det?? Ja som vanligt skulle jag tro. Inte alls...
Han är hemma hela lördagen förhoppningsvis med vår dotter, jag är i Tibble ishall (Täby) med sonen som har hockeycup. När vi kommer hem från Täby vid ca 22-22.30 tiden. Då kommer jag gå raka vägen till sängkammaren och lägga mig på rygg och somna in direkt av trötthet... På söndag ska vi tillbaka till Täby för slutspel. Troligtvis måste jag lämna honom i Täby med nån vänlig själ som kör honom hem. Förhoppningsvis hans tränare. Då jag ska iväg och spela match själv. Min pappa kommer nog och tittar på min match därav att sonen behöver hjälp hem. :)
Annars vad händer mer. Jo det ska jag inte berätta för er ännu. Troligtvis kommer det att ske saker i helgen. Eller ja, jag vill att det ska ske saker i helgen men vet inte om det är genomförbart ännu :)
Jag blev tvungen att tacka nej till min lagfest den här gången då jag känner att jag inte har råd och att det skulle bli för sent för att orka vara i en ishall en hel dag, dagen efter. Det gjorde mig lite ledsen men å andra sidan får jag ju se min son spela hockey. :)
Nä, nog med ordbajs nu.
Hoppas att ni alla har det bra. Ta hand om er, Kram.
torsdag 21 oktober 2010
lördag 16 oktober 2010
Fotbollscup
Och vädret är helt underbart. Jag känner hur solen tar i ansiktet. Det är höst och det är mysigt. Det är dock lite kyligt i luften så termobyxor och täckjacka är ett måste. :)
tisdag 12 oktober 2010
Vilka elever jag har...
Det kom fram en tjej till mig idag. Hon går i 9an. Så helt plötsligt säger hon: Åsa, vilken stooor rumpa du har.
Det är inte första gången jag får höra det. Kanske dags att göra nåt åt saken?
Tur att hockeysäsongen har börjat igen. :)
Det är inte första gången jag får höra det. Kanske dags att göra nåt åt saken?
Tur att hockeysäsongen har börjat igen. :)
fredag 8 oktober 2010
Ang mitt "tåg". :)
Jag har ju tjatat om ett himla tåg nu ett tag...
Nu ska jag äntligen stilla åtminstone Veras nyfikenhet. Det har varit rätt kul med hennes och min mammas gissningar av vad "tåget" har gällt. Helt konstiga gissningar har det varit. Speciellt från min mor. :)
Nä, mitt tåg gällde inte alls det ni har gissat på.
Mitt tåg var skola.
Inget mer spännande än så.
Jag hade sökt att få läsa 4 kurser på komvux, det skulle vara i 1 år på distans.
Jag tänkte att jag äntligen skulle plugga klart till undersköterska, men kom alltså inte in på skolan.
Men som jag också har skrivit tidigare så visste jag ju inte om jag skulle klara det med tanke på allt runt omkring mig. Men jag hade ju självklart fått omprioritera lite. Istället för att sitta och snacka skit med föräldrarna på sonens fotbollsträningar så hade jag väl fått sitta kvar i bilen och plugga istället
Men nu kom jag alltså inte in på skolan och får därmed fortsätta att snacka skit med de andra föräldrarna. :)
Så var det med mitt tåg.
Inget spännande.
Som resten av mitt liv :)
Kram på er alla.
Nu ska jag äntligen stilla åtminstone Veras nyfikenhet. Det har varit rätt kul med hennes och min mammas gissningar av vad "tåget" har gällt. Helt konstiga gissningar har det varit. Speciellt från min mor. :)
Nä, mitt tåg gällde inte alls det ni har gissat på.
Mitt tåg var skola.
Inget mer spännande än så.
Jag hade sökt att få läsa 4 kurser på komvux, det skulle vara i 1 år på distans.
Jag tänkte att jag äntligen skulle plugga klart till undersköterska, men kom alltså inte in på skolan.
Men som jag också har skrivit tidigare så visste jag ju inte om jag skulle klara det med tanke på allt runt omkring mig. Men jag hade ju självklart fått omprioritera lite. Istället för att sitta och snacka skit med föräldrarna på sonens fotbollsträningar så hade jag väl fått sitta kvar i bilen och plugga istället
Men nu kom jag alltså inte in på skolan och får därmed fortsätta att snacka skit med de andra föräldrarna. :)
Så var det med mitt tåg.
Inget spännande.
Som resten av mitt liv :)
Kram på er alla.
torsdag 7 oktober 2010
Vad är det som händer med våra barn???
Vad är det som händer med våra barn nu för tiden???
Jag jobbar som sagt i skola. Häromdagen satt jag och tittade i en skolkatalog från några år tillbaka.
Jag satt och tittade på eleverna när de gick i 6års och jämförde dem med nutid. Vad händer på vägen?
I 6års ser de så små och oförstörda ut. De ser ut att vara nyfikna på livet eller ja nyfikna på allt.
När jag ser dem nu. En del går kvar i skolan en del har slutat men då jag jobbar i samma område där jag bor så ser jag även de äldre eleverna som nu har gått ut skolan och blivit vuxna.
De ser så förstörda ut. De ser så hårda ut. Det har hänt mycket med dem under vägen till ungdoms/vuxen livet...
Det gör mig så ledsen.
Vad är det som händer med våra barn? När en liten 10 åring blir polisanmäld. Det ska inte hända. Vem är det som misslyckas? Är det vi föräldrar eller är det vi pedagoger? Eller är det vi tillsammans???
En sak är jag ganska säker på, det är inte barnens fel... Det är ju vi vuxna som uppfostrar dem.
Jag är ganska säker på att vi vuxna tillbringar alldeles för lite tid med våra barn. Vi har för lite koll på dem. Hur många av mina ungdomar på jobbet har föräldrar som bryr sig? Det finns en hel del men det är nog desto fler som inte har en förälder som bryr sig.
Jag har nu gett mina barn varsin mobiltelefon. Min son är 10 år och min dotter är 8 år. MEN den används bara vid speciella tillfällen. När de ska gå hem till en kompis så har de den inte med sig. Varför??? Jag vill ha kvar föräldrakontakten med mina barns kompisar. Det kommer nog att underlätta när de blir tonåringar och börjar ränna ute på ett helt annat sätt. Då kan jag ringa hem till sonens kompisar och prata med deras föräldrar om han är där eller inte...
Jag hör av tonåringarna på jobbet att de vägrar att ringa till hemtelefonen. Om "Kalle" inte hade mobiltelefonen på av nån anledning får han skäll av "Pelle" som ringde som en dåre kvällen innan... Jag frågade nån gång varför ringde du inte hem till"Kalle" istället? Oj vilken blick jag fick. Jag kom från yttrerymden eller nåt. Det fattar du väl? Jag kan inte ringa HEM till honom. Då kanske hans föräldrar svarar.
När jag var liten då gjorde det ingen skillnad vem som svarade i telefonen. Mina kompisar hälsade alltid på mina föräldrar när de kom hem till oss. (iallafall vad jag minns)
Jag blir så ledsen när vi inte tar hand om och vägleder våra små och våra ungdomar på rätt väg redan från början. Jag tror inte att någon föds elak. Det händer på vägen till att bli större och det är där vi vuxna måste gå in och stoppa och styra upp.
Vi måste kunna få låta våra barn växa upp i ett tryggt samhälle. Jag vill kunna släppa ut mina barn i närområdet utan att vara rädd att det händer dem nåt farligt.
Där jag bor och jobbar är det tyvärr omöjligt just nu. När barnen är ute har jag alltid en liten klump i magen. Och trots att mina barn har ett ganska stort ansvar genom att de ibland får ta sig till och från träningar själva så litar jag på dem men inte på de andra runt omkring och det är läskigt så ska det inte behöva vara.
Vi vuxna måste börja ta mer ansvar... Eller???
Vad är det som händer med våra barn???
Jag jobbar som sagt i skola. Häromdagen satt jag och tittade i en skolkatalog från några år tillbaka.
Jag satt och tittade på eleverna när de gick i 6års och jämförde dem med nutid. Vad händer på vägen?
I 6års ser de så små och oförstörda ut. De ser ut att vara nyfikna på livet eller ja nyfikna på allt.
När jag ser dem nu. En del går kvar i skolan en del har slutat men då jag jobbar i samma område där jag bor så ser jag även de äldre eleverna som nu har gått ut skolan och blivit vuxna.
De ser så förstörda ut. De ser så hårda ut. Det har hänt mycket med dem under vägen till ungdoms/vuxen livet...
Det gör mig så ledsen.
Vad är det som händer med våra barn? När en liten 10 åring blir polisanmäld. Det ska inte hända. Vem är det som misslyckas? Är det vi föräldrar eller är det vi pedagoger? Eller är det vi tillsammans???
En sak är jag ganska säker på, det är inte barnens fel... Det är ju vi vuxna som uppfostrar dem.
Jag är ganska säker på att vi vuxna tillbringar alldeles för lite tid med våra barn. Vi har för lite koll på dem. Hur många av mina ungdomar på jobbet har föräldrar som bryr sig? Det finns en hel del men det är nog desto fler som inte har en förälder som bryr sig.
Jag har nu gett mina barn varsin mobiltelefon. Min son är 10 år och min dotter är 8 år. MEN den används bara vid speciella tillfällen. När de ska gå hem till en kompis så har de den inte med sig. Varför??? Jag vill ha kvar föräldrakontakten med mina barns kompisar. Det kommer nog att underlätta när de blir tonåringar och börjar ränna ute på ett helt annat sätt. Då kan jag ringa hem till sonens kompisar och prata med deras föräldrar om han är där eller inte...
Jag hör av tonåringarna på jobbet att de vägrar att ringa till hemtelefonen. Om "Kalle" inte hade mobiltelefonen på av nån anledning får han skäll av "Pelle" som ringde som en dåre kvällen innan... Jag frågade nån gång varför ringde du inte hem till"Kalle" istället? Oj vilken blick jag fick. Jag kom från yttrerymden eller nåt. Det fattar du väl? Jag kan inte ringa HEM till honom. Då kanske hans föräldrar svarar.
När jag var liten då gjorde det ingen skillnad vem som svarade i telefonen. Mina kompisar hälsade alltid på mina föräldrar när de kom hem till oss. (iallafall vad jag minns)
Jag blir så ledsen när vi inte tar hand om och vägleder våra små och våra ungdomar på rätt väg redan från början. Jag tror inte att någon föds elak. Det händer på vägen till att bli större och det är där vi vuxna måste gå in och stoppa och styra upp.
Vi måste kunna få låta våra barn växa upp i ett tryggt samhälle. Jag vill kunna släppa ut mina barn i närområdet utan att vara rädd att det händer dem nåt farligt.
Där jag bor och jobbar är det tyvärr omöjligt just nu. När barnen är ute har jag alltid en liten klump i magen. Och trots att mina barn har ett ganska stort ansvar genom att de ibland får ta sig till och från träningar själva så litar jag på dem men inte på de andra runt omkring och det är läskigt så ska det inte behöva vara.
Vi vuxna måste börja ta mer ansvar... Eller???
Vad är det som händer med våra barn???
Tåget gick...
och kvar på perrongen sitter jag.
Jag som hade bestämt mig för att åka med tåget. Nu var det inte jag som bestämde, så någon höll mig kvar på perrongen och jag fick snällt sitta och titta på när tåget tuffade iväg... Och inte får jag klaga heller. För det sa de att jag inte fick...
Men det kanske är bäst det som skedde.
Jag har ju en hel del annat att göra än att tänka på mig själv. Jag har ju alla andra att tänka på. :)
F-N!
Ja ja, det går väl förhoppningsvis fler tåg...
Jag som hade bestämt mig för att åka med tåget. Nu var det inte jag som bestämde, så någon höll mig kvar på perrongen och jag fick snällt sitta och titta på när tåget tuffade iväg... Och inte får jag klaga heller. För det sa de att jag inte fick...
Men det kanske är bäst det som skedde.
Jag har ju en hel del annat att göra än att tänka på mig själv. Jag har ju alla andra att tänka på. :)
F-N!
Ja ja, det går väl förhoppningsvis fler tåg...
tisdag 5 oktober 2010
Lite svammel om sonen :)
Sonen mår inte så bra efter Turkietresan. Han blev dålig i magen och är inne på 3e dagen idag. Lilla stackaren. Jag var på apoteket idag och köpte lite piller och Resorb till honom.
Jag har varit hos tandläkaren idag och påbörjat en rotfyllning. Hjälp!!!
Men det var inte så farligt. Det jobbigaste var att ligga och gapa i en timme nästan oavbrutet...
Sonen hade köpt så fina saker till oss alla i Turkiet. Jag fick 4 par Björn Borg trosor, 1 Adidas collegetröja och 2 armband. Lillasyster fick armband, Björn Borg trosor och 2 Puma väskor. Pappa fick Björn Borg kalsonger 2 tshirts och 2 armband. Så sött av honom att handla till oss.
Han hade inte köpt så mycket till sig själv däremot. Han hade köpt en träningsoverall och ett par skor och självklart Björn Borg kalsonger till honom.
Jag tyckte inte att han hade blivit så brun dock, sen fick jag syn på hans rumpa. Den var kritvit så nog hade han fått färg. :)
Ikväll blir det Hovet för min del. Jag ska titta på Dif-Timrå. Det ska bli kul :)
Ha det bäst.
Jag har varit hos tandläkaren idag och påbörjat en rotfyllning. Hjälp!!!
Men det var inte så farligt. Det jobbigaste var att ligga och gapa i en timme nästan oavbrutet...
Sonen hade köpt så fina saker till oss alla i Turkiet. Jag fick 4 par Björn Borg trosor, 1 Adidas collegetröja och 2 armband. Lillasyster fick armband, Björn Borg trosor och 2 Puma väskor. Pappa fick Björn Borg kalsonger 2 tshirts och 2 armband. Så sött av honom att handla till oss.
Han hade inte köpt så mycket till sig själv däremot. Han hade köpt en träningsoverall och ett par skor och självklart Björn Borg kalsonger till honom.
Jag tyckte inte att han hade blivit så brun dock, sen fick jag syn på hans rumpa. Den var kritvit så nog hade han fått färg. :)
Ikväll blir det Hovet för min del. Jag ska titta på Dif-Timrå. Det ska bli kul :)
Ha det bäst.
måndag 4 oktober 2010
Snart
Snart kommer de. Vilken minut som helst. :) Planet landade för 25 minuter sen. Hur lång tid kan det ta liksom?
lördag 2 oktober 2010
Ute på Djurgården
Jag och Vera tar en höstpromenad ute på Djurgården. Vera byggde en vassbåt. Den ville inte vara i vattnet det var för kallt och blåsigt. ;) Därför är båten på land. :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)