Sitter och tittar på ett gammalt avsnitt av Grey's anatomy. För er som är insatta i serien så är det avsnittet som Meredith vaknar upp efter att nästan drunknat. Christina sitter hos henne när hon vaknar upp och de pratar och ser ut att ha det så mysigt. Jag insåg att jag vet inte om jag har en egen människa som de kallar det.
Jag vet att när det skiter sig för mina kompisar så är jag där och försöker stötta. Frågan är om jag har nån som kommer till mig när jag är ledsen eller bara behöver nån.
Jag vet att när Uffe krockade så var det inte många som hörde av sig. Mina föräldrar ställde upp. Och Pernilla och Danne var med oss en del. Skönt.
Jag kanske inte har en människa, jag kanske har fler???
Nåja liten torsdags fundering bara.
5 kommentarer:
Jag har äntligen hittat min männsiska. Men det tog många år.
Hoppas du hittar din människa snart, jag vet allt för väl hur det är när alla sviker när det väl gäller :/
Jag hade min människa en gång i tiden, sen tappade vi kontakten som vi nu har hittat igen. Hoppas att hon kan bli min människa igen.
Ja insatt i serien är väl det minsta man kan säga utan att verkligen förklara hur NÖRDIGT insatt jag faktiskt är! :) Men just detta du nämner är något jag verkligen relaterar till, jag har verkligen haft turen att hitta min människa! Jag VET att hon alltid finns där och det är så jävla skönt att aldrig behöva tvivla! Det betyder världen för mig! Hoppas verkligen du får din människa igen!
Du e min människa va??? :) men jag tror man kan ha många. eller jag hoppas det. jag har inte riktigt hittat min heller... måste man ha en människa, eller kan man ha många nära vänner? hmm.. det e ju när det skiter sig som man verkligen vet vem som e ens vänner. Men behöver du mig så kommer jag och säg nu inte "jag behöver dig kom hit!" direkt, det måste ju vara lite allvarligt ;)
Klart Zan att jag kan vara din människa. Det hade varit lite lättare bara om du bodde i Sverige. Nä jag ska inte be dig komma hit nu. Bara du kommer 1 vecka i sommar så är det lugnt...
Skicka en kommentar