Har suttit med en av mina bästa vänner genom alla år och pratat om förhållanden. Hur kommer det sig att man är så himla klok när det gäller andras förhållanden. Man vet direkt vad som är fel och vad som borde göras. Men man lyder aldrig sina egna råd. Undrar varför? Har det med feghet att göra eller är det bara så att man inte har ork nog att göra nåt åt saken själv?
Hm, tål att tänkas på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar