Mina fina troll. Jag tycker så synd om dem. Båda har ärvt min och Sambons migrän.
S hade ett migränanfall förra veckan och kräktes.
Inatt ringde min svåger (barnen är i Värmland hos honom) och frågade vad han skulle göra med D. D mådde så dåligt att han tyckte att farbror skulle ringa ambulans. Medan jag pratar med svågern så hör jag hur D börjar att kräkas. Sen mådde han bättre.
Min migrän brukar inte vara att jag kräks utan jag får bara ont i huvudet och vill ha det mörkt och tyst. Sambon har dock sådan migrän att han kräks. Det är ju typiskt att båda barnen får just hans migrän...
Jag tycker så synd om dem... :(
Det roliga (eller ja det är inte roligt men ni fattar...) är att D hade sitt första migränanfall när han var 6 år. Jag trodde först att han hade slagit i huvudet på fritids eller nåt men det hade han inte. Då ringde jag till sjukvårdsrådgivningen eftersom jag misstänkte att han hade ett migränanfall. Men de sa att han är för liten för migrän...
Jag har haft hand om massa barn på fritids som har migrän. Jag ger inte mycket för sjukvårdsrådgivningen. De har nog aldrig kommit med ett ordentligt svar åt mig när jag har ring. Nu har jag slutat att ringa dem...
Jag måste komma ihåg att jag ska ge Ds nya lärare lite huvudvärkstabletter så att det finns i klassrummet om det kommer fler anfall...
Jaja ha det bäst nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar