Uppåt sakta men säkert. :)

Det går sakta men säkert uppåt. Jag är dock orolig över hur det blir om jag börjar att träna igen. Jag vill ju verkligen inte gå ner i vikt igen... 

Vilket litet problem egentligen. Men för mig är det ganska stort...

Uppgång.

När jag började denna termin efter sommaren vägde jag tydligen 63,9 kg. Jag hade alltså gått ner ett kilo under sommaren vilket inte är ovanligt för mig. Jag vill ju gå upp i vikt. 

När jag började skolan för ca 1 år sedan så vägde jag 62 kg. Vi fick skriva mål på lång sikt och jag valde att gå upp 10 kg under mina 4 terminer. Jag har aldrig vägt mer än 69 kg och då var jag höggravid. 

Imorgon ska jag väga mig igen och se om jag har lyckats gå upp något den här terminen eller om jag har gått ner igen. Håll tummarna för mig. :)

Positivt tänkande

Idag har jag och sonen diskuterat positivt tänkande. Jag tror nämligen att man kan må mycket bättre om man börjar tänka på de positiva sakerna i allt som sker. Sonen säger att det inte hjälper.

Han har ju både rätt och fel. Positivt tänkande fungerar inte på en gång. Men jag tror att det hjälper på sikt.

Att hela tiden fokusera på hur dåligt jag mår över saker som sker i livet gör inte att man mår bättre däremot om du börjar tänka på de små sakerna som faktiskt är positiva så ger det en bra känsla och för varje dag som går så fokuserar man på en sak till som är bra. Helt plötsligt fokuserar man bara på de positiva sakerna... Man måste tillåta sig själv att vara lycklig. Enkelt va? Iaf att säga det, i praktiken är det lite svårare... 

Tänk positiva tankar idag. :)

Praktik hos polisen

Nu har vi haft vår SAOvecka hos polisen. Jag har fått följa med en polisbil i några dagar och jag vill verkligen inte tillbaka till skolan. Jag gråter. Jag gillar verkligen inte att plugga men att åka med var helt underbart. Jag ville inte ens åka hem efter 10 timmar på jobb. Jag ville bara fortsätta. 

Jag har verkligen valt rätt. Jag kommer att vara så lycklig den dagen jag är klar med skolan och får gå ut och jobba. :)

Föräldraskapet

Att vara en förälder är svårt, det är ännu svårare att vara en förälder men behöva vara två i en...

Just nu är det en hel del som sker i livet men tillsammans ska vi väl klara oss ur detta också. 

Att tänka positivt gör att man kommer en bra bit på vägen. :)

Nästa vecka

Jo men jag verkar ju vara typ sämst på att blogga. 

Men nu är jag här igen.

Det är mycket som händer just nu. Men mitt i allt skit så börjar jag må bättre. Jag är gladare och piggare nu för tiden. Det är skönt.

I skolan går det mesta bra för tillfället. Mycket plugg bara. Tack och lov har jag min pappa och mamma som ställer upp till hundra procent. 

I veckan som kommer ska vi ha en övning på lagtorget som känns sådär. Tvångsmedel är svårt. 

På tisdag har vi examination i batong. Då jäklar ska jag slå hårt och bra. :)

Onsdag är vi lediga men jag ska till skolan och köra polisbil kl 16. På torsdag har vi genomgång av vår kunskapskontroll i radiokommunikation. Håll tummarna för att det blev godkänt iaf. På fredag har vi den hemska straffrätten sen är det helg igen. 

Veckorna går väldigt fort nu för tiden. :)

Härligt!!!

Gäster

Den här helgen har jag gäster. Exets mamma och bror är här och hälsar på mig och ungarna. Exet har vi dock inte sett så mycket av. Kan dock bero på att han inte visste att de skulle komma. 

Det har varit mysigt att ha dem här. 

Vi har varit och shoppat, det blir mycket tv-tittande och som vanligt äts och fikas det en hel del. :) 

Kommit till insikt

Tänk vad en människa kan påverka en så totalt. Jag som alltid har trott att jag är så stark.

Jag har kommit till insikt att jag inte är så stark som jag trott. Att jag är en av de där svaga, som jag kanske inte har föraktat men som jag liksom har funderat över hur sjutton de kan vara så svaga.

Det som är bra är att jag äntligen har förstått. Nu ska jag ge mig lite tid att bearbeta, sen är det bara att börja bygga upp mig själv igen. Bli den starka jag var en gång för länge länge sen. 

Resan tillbaka till mig själv börjar nu. 

Idag

Jag är typ sämst på att blogga men har bestämt mig för att så får det va. 

Ligger hemma i soffan och ska egentligen skriva två hemtentor men orkar inte. Allt är mörkt och grått ute vilket gör att jag blir trött och kommer mig inte för att göra något. 

Jag brukar dock komma igång på eftermiddagen. 

Funderar på om jag ska gå ner till jobbet och hälsa på men orkar nog inte det heller. :)

Idag ska jag,

Betala räkningar

Påbörja åtminstone en av hemtentorna

Gå på bio med mina barn

Tvätta

Städa

Laga mat

Och bara slappa i soffan.

Dock inte nödvändigtvis i den ordningen. :)

Minisemester

Jag och ungarna slängde oss i bilen direkt efter skolan i fredags och åkte till Öland. Det var så himla skönt att få åka bort och ladda batterierna lite. Det behövdes verkligen. Barnen säger att de vill flytta dit och som det är just nu har jag inget emot det förutom att det inte funkar då jag går i skolan här. 

Kanske nåt att tänka på till det är dax för aspiranten eller senare. 

Skönt att komma bort var det iaf. 😃

Halsfluss

Dottern har halsfluss.

Hon har feber, hon pratar som en helt annan flicka och hennes halsmandlar är stora och ser ut som flugsvamp.

Vi åkte till lätt akuten på Huddinge sjukhus och förberedde oss för en lång kväll där.

Det tog 30 minuter från att jag stoppade in mitt visakort i parkeringsautomaten till att jag loggade ut i samma automat igen.

Det har nog aldrig gått så fort på det stället som idag. Ibland får man ha tur. 

Läkaren var kanske inte den bästa men vi fick medicinen iaf. Hon har halsfluss så pass ofta att jag hör på hennes röst när det är dax igen. Vi borde få slippa doktorn och bara ringa och få recept tycker jag. Vad mycket skönare det skulle vara. 

Nu ligger vi nedbäddade i vardagsrummet och ska kolla på Bones. :)

Sjuka barn

Jag trodde att nu när barnen har blivit stora så skulle man få slippa att torka spyor från golvet. 

Min snart 12 åriga dotter tänkte tydligen något annat när hon vid 1 tiden inatt väckte mig genom att spy över hela spegeln och golvet i hallen...

Hon försökte ju iaf att hinna till toaletten. Stor skillnad från när de var små och spydde i sängen.

Hon är inte magsjuk utan jag misstänker att det var febern som gjorde att hon kräktes.

Tänk vad fort det kan gå att bli sjuk. Hon mådde bra igår. Hade lite ont i huvudet fick en alvedon, spelade match och efter var hon trött och yr. Hon somnade i soffan innan idol var slut och innan hon hade hunnit få i sig något chips... Då är hon sjuk på riktigt...

Vi är glada iaf att det inte verkar vara nån magsjuka.

Skola, vapen och självförtroende.

När jag kom hem från skolan i förrigår så kände jag mig sämst. 

Det är jag i klassen som får omtentor, jag får kritik på våra praktiska övningar. Visserligen säger lärarna i princip att jag är för snäll men det är ju inte så bra alla gånger... 

I förrigår hade vi vapen, vi ska skjuta från 7 m och träffa en ring på tavlan.

Jag sköt utanför hela tiden. Vilket självklart påverkade mitt humör vilket i sin tur påverkade min skjutning. Jag sköt kasst hela lektionen. 

Min förklaring är att jag inte hade ätit frukost, sprungit 2km och sen haft självskydd med massa fysisk ansträngning. Kände mig svimfärdig flera gånger. På väg till vapenlektionen åt jag en banan och det hjälpte ju inte så mycket...

Det slutade med att läraren sa att jag skulle komma på en resurslektion.

Det gjorde ju att jag kände mig ännu sämre. Men samtidigt är det ju asbra. Jag får ju skjuta ännu mer och det är ju kul. 

Vi var tre stycken i klassen som fick resurs och vi hade två lärare så vi fick ju hur mycket hjälp som helst.

Jag var på bättre humör och hade ätit ordentligt. Jag sköt asbra.

Nu träffade nästan alla skotten där de skulle utom när läraren ställde sig för att titta på mig. Då hamnade det utanför. Han förstod att han störde min koncentration, frågade om han störde mig, och när jag svarade att han gjorde det så gick han igen. 

Den sista omgången sköt jag alla skotten innanför cirkeln och gick ifrån lektionen med ett bra självförtroende.

Det är inte ofta jag kommer från skolan med den känslan. :)

Känslan när man mist sin bästa vän.

Den känslan är hemsk. Jag gråter ena sekunden och är så arg den andra. 

Att bara bli bortvald så som jag har blivit utan att ens få en förklaring känns som det värsta sveket någonsin. 

Att inte få plats i hans nya liv med hans nya vänner mm. 

Nu är jag less på att ha känslor som åker berg och dalbana. Idag ska jag göra ett ordentligt avslut. En gång för alla. 

Vill man inte ha mig som vän så behöver man inte. Jag tycker bara att efter så många år och efter en så stark vänskap så är jag värd bättre, åtminstone en förklaring. 

Straffrättstenta

 

Hatar skolan just nu. Straffrättstenta på fredag och jag ligger efter som tusan. I början av kursen tyckte jag att jag hängde med men nu, nu känner jag mig alldeles bakom.

Hur sjutton ska jag klara tre terminer till med allt sånt här???